torsdag 27 november 2014

Lite smått och gott från Lipe

- Mamma, jag önskar att vi kunde stanna här fem nätter istället!
I natt är sista natten men Rasmus tycker att vi ska förlänga....

- Varför tycker du det?
- Jo, för dom har en så mysig gata att promenera på här...

Hmm jodå, koh lipe har egentligen bara en liten promenadväg genom ön där diverse restauranger, affärer och dykshoppar har samlats. Men jag vet inte om det är därför jag skulle vilja stanna två nätter till... ja ja, tur att alla har olika smak:).

En kokosnät på solnedgångens strand.

Snygg make spanar efter och hoppas på en solnedgång.

Nej, en riktig solnedgång fick vi inte vara med om den här gången men lite kul på stranden kan man ju alltid ha ändå.

Kvällsdopp.
Från vår lilla bungalow kan jag sitta och titta ut över havet medans jag hör vågorna slå. Och ja, jag hade definitivt kunnat stanna lite till, plocka snäckor på stranden, stoppa tårna i den pudervita sanden och dricka goda mangoshakes dagarna i ända...

Rasmus ska beställa en mangoshake.

Den äldre damen som sålde shakes ville så gärna vara med på en bild.

Hugo är sugen på ett nytt armband.
Vi snålade lite grann, prioriterade strandnära men inte speciellt stort. Vår bungalow rymmer en dubbelsäng som vi delar på fyra. Första natten var hemsk när grabbarna snurrade runt som små yrväder men i natt gick det mycket bättre. Det räcker gott och väl för tre nätter då vi vill spendera så mycket tid som möjligt ute, och inte inne. 


Coola badkillen.

Jag tog mig en promenad från Pattaya beach till en ensam liten strand.

Där fick jag vara nästan för mig själv och det var galet fint.

Igår tänkte vi oss en nätt liten promenad till andra sidan ön för att se solnedgången på Sunset beach. Ibland får man tänka om och tänka rätt. En nätt liten promenad kanske det hade varit för mig och maken men inte i släptåg av två småttingar. Efter en gigantisk uppförsbacke så fick vi se oss besegrade, vända om och bege oss tillbaka för att åka tuk istället. Som jag nämnde tidigare så finns det typ en väg på ön. Att åka tuk innebär därför att man har en tuk-förare som kör en på i princip obefintliga vägar med gigantiska gropar och där man undrar hur i allsin dar det här ska sluta. Tillslut kom vi dock fram till målet men någon solnedgång fick vi inte uppleva eftersom solen försvann in i ett moln...



Longtailbåtar är en favorit hos grabbarna.

Japp, då kör vi ett hopp i poolen igen.

Bra läge.

Japp, dom egna brukar vara svårast att få bra på bild. Men här är dom i alla fall, mina grabbar... Kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig men ändå.

Hurra för Koh Lipe!

1 kommentar:

  1. Oj vad vi längtar, 16 dagar kvar på jobbet, vet inte hur jag ska stå ut! Spara lite mys till oss också.

    SvaraRadera