...upp på morgonen. Totalt kaos. Bråttom.
Tillslut har barnen på sig sina kläder. 4-åringen ska vara tomte och 2,5-åring väljer pepparkaksuniformen. Ooups, kommer på att man kanske ska ha med något till pedaogogerna. Slår in den nybakta marsipanen i cellofan, toppen! Kommer till förskolan. Kaos. Först småbarnsavdelningen. Trångt som bara den. Barnen skriker och gråter. Hugo håller sig lugn. Vi sjunger alla tillsammans och vår son sitter faktiskt kvar bland sina kompisar. Sjunger gör han inte utan tittar på alla runt omkring och klappar i händerna när det krävs. Slut på sången. Lämnar presenter. Hinner inte fika. Stressar vidare till storbarnsavdelningen. Ännu mera folk. Två avdelningar ska ha firande samtidigt. 50 barn och deras föräldrar - inomhus! Ni kan ju tänka er... Luciatåget kommer. Ungefär 10 utav 50 barn syns. Resten står så långt bak så varken dom eller vi ser någonting. Vi ser faktiskt vår tomtenisse och han sjunger hela tiden. Bravo! Slut på sången. Fika tillsammans med alla barn, syskon och föräldrar. Ljudnivån är enorm. Går knappt att röra sig. Puh, nu är det över... Är det här vad vi ska få våra barn att längta till?
 |
| En liten tjuvtitt på bilderna från morgonens luciafirande. Faster Maja kom också för att heja på! |
Det låter inte som något mysigt lussefirande bara stressigt. Jag kan rekommendera att vara ute då får alla plats och ljudnivån blir inte så hög. Hoppas ni får en mysig lusse kväll istället! Kramar.
SvaraRadera