Vårruset

Årets första tävlingslopp är till ända och jag är så sjukt nöjd. Mina fem kilometer avverkades på ny rekordtid 24.29 och jag kom på en 265:e plats. Målet var under 25 minuter så det klarade jag ju galant. Eller nja, jag gick ut alldeles för hårt i början. Dom två första kilometerna låg jag på en snitthastighet på 4.40 vilket är ungefär 30 sekunder snabbare än normal löpning och alldeles för snabbt. Detta resulterade att i att jag helt tappade orken på kilometer nummer tre och fyra. Det kändes som att springa i sirap och att jag tappade farten totalt. Jag blev helt snurrig och kände att jag var helt slut (trots det låg min sämsta kilometer på 5.13 vilket är bra, men det kändes inte så). Hahha, visst har jag blivit nördig med tider men det skyller jag Nike appen för... Det bästa med vårruset är ändå picknicken med laget efteråt. Mysigt värre och solen strålade på oss. Tack alla fina lagmedlemmar som ställde upp!

Om två veckor är det dags igen så det är bara att ladda om. Då tävlar jag och maken i Parloppet. En plats bland dom 100 är vad vi satsar på...