Bussåkande, smart eller dumsnålt?

När man har barnvagn får man åka gratis med SL bussar vilket givetvis gör att man blir dumsnål... Jag hatar redan att åka buss;

1. Det tar mer än tre dubbel tid in till stan (och visst har jag tid men onödigt att slösa den på bussåkande)
2. När bussen kommer är den redan full med barnvagnar (fler dumsnåla småbarns föräldrar:) vilket gör att man inte kan åka med utan får ta tunnelbanan ändå när man redan väntat.
3. Finns det plats så är det längst bak (markerad barnvagnsplats) vilket innebär att man måste ta sig upp för två skyhöga trappsteg (hur ska det gå till med barnvagn?)
4. Busschauffören missar att öppna dörren för barnvagnen eller stänger den innan man hunnt på.

Stort plus dock till alla hjälpsamma medtrafikanter. Har upptäckt att det finns två olika typer; de som är trevliga, hjälpsamma och gärna vill ta en titt på Rasmus och de som suckar och tycker att man är totalt i vägen. Kan erkänna att jag kan ha tillhört den senare kategorin tidigare så det är nyttigt att stå på andra sidan barnvagnen...

Anledningen till denna buss debatt är att Rasmus skulle hälsa på mammas jobb idag och äta lunch med Anna, vilket innebar buss in till stan. Detta projekt (ja det är det) räcker för en hel dag. Gick upp vid tio och var klara att åka vid elva sedan var vi hemma vid tre...

Käkade lunch på barnvagnshaket "ett litet kök" (har för övrigt grymt bra lunch). Nu var man helt plötsligt en utav dessa småbarns mammor som man tidigare suckat över:) Både jag och Anna tyckte att det kändes lite små mysko. Det är ju ett ställe dit vi tidigare gått för jobb lunch, utan barn...

Amma offentligt känns sjukt utlämnande... men vad gör man inte för sin ögonsten.