Nu är det höst

Hösten är verkligen här. Helst vill man bara kura ihop sig och gå i ide... Fast det är fantastiskt vackert när löven skiftar i alla möjliga färger. Har bara lite fobi för att jag ska hitta en död råtta i en lövhög eller nått.

Lördagshäng och argt barn

Här kommer vår dag i bilder. Har en väldigt arg 4-åring här hemma nuförtiden som är lite som dr hyde and mr jekyll... Han blir så arg, så arg, så arg... När han blir så arg så går det liksom inte att nå honom. Idag gick det så långt att lördagsgodiset blev indraget. Jag gillar verkligen inte sådana bestraffningar men ibland har man liksom inget val... Tur då att 2-åringen för det mesta kompenserar upp med att vara så glad.

Cyklade en sväng till Sumpan och fick vara med på invigningen av deras nya bostads- och handelsgata. 

Fick avnjuta en delikat brunch hemma hos familjen Stenman med bland annat scones, plättar, rödbetspaj och smördegspizza. Brunch borde verkligen bli en vanligare tillställning att umgås kring när man har barn. Så soft att äta länge medan barnen kan leka. 

Största kojan

Det finns två saker som roar grabbarna alldeles extra mycket just nu, sjörövare och att bygga kojor. Idag byggde vi en koja som täckte hela Rasmus rum. Vilken lycka! Jag minns själv hur kul det var med kojor när man var liten.

Vid nattning säger Hugo.

"Snälla mamma, inte jobba imorgon?"

Nej, jag ska inte jobba imorgon det är ju lördag.

"Jaaaaa! Mamma hemma."

Gullungen! har blivit alldeles för lite tid tillsammans på sistone...

Kvällsaktivitet

Igår var det dags för en kväll med kollegorna från jobbet. Vi började på boulebar och där fick vi guidning av självaste förbundskapten i boule. Efter det blev det fondueboden. Som jag har längtat! Det var verkligen en evighet sedan vi var där och det är så himla gott. Åt nog lite för mycket och tobleronefonduen går ju liksom inte sluta äta... Efter middag blev det en sväng till cliff barnes. Hmm, känner mig inte direkt på topp i dag men trevligt var det och vi hade en riktigt rolig kväll! 

Den där vardagen...

Som yrkesarbetande är det svårt att få bloggen levande på veckorna. Det händer liksom inte så mycket... Eller det händer massor men ungefär samma varje dag. Kommer hem från jobbet, äter middag (som lyxigt nog redan står på bordet), leker med grabbarna ett tag, nattar och går sedan och tränar (i bästa fall om jag inte är för trött). Timmarna räcker inte riktigt till och det är svårt att komma i säng före halv tolv vilket gör att jag lider av ständig sömnbrist... Det är något speciellt med dom där timmarna när barnen har somnat. Man börjar med något projekt och så får man liksom ny energi. 

Jag har riktig ångest för hur det ska bli när mannen börjar jobba. Hur ska vi hinna med vardagen? Jag vet, det går men med vilken kvalitet...? Att ha barnen på förskolan mellan halv åtta och fem ger mig kalla kårar. Inte för att dom inte trivs och har det bra, för det har dom. Utan för att vi inte får vara med dom. Ska det vara så?

Öppet hus på Brandstationen

Runt om i hela Stockholm hade idag brandstationerna öppet hus. Vi har en 2-åring som har tjatat om att få se brandbilar så det var klart att vi skulle gå dit en sväng. Vilken lycka för grabbarna! Här kunde man provsitta brandbil, polisbil och ambulans. Dessutom fick man prova att spruta med brandslangen och krypa i en tunnel full med rök. På tipspromenaden om brandsäkerhet så briljerade Rasmus med sina kunskaper. Han visste att brandvarnaren sitter i taket och att man ska stänga dörrarna om det börjar brinna. Vi hade ingen aning om att han hade sådana kunskaper... Bra där!

Provsitta brandbilen är så klart en höjdare.

Tänk att få träffa en riktig brandman och testa hur man sprutar vatten.

Hagaparksrepris

Idag blev det en favorit i repris. Tävlingslopp för grabbarna i Hagaparken. Denna gång "bara" 200 meter men då kunde även 2-åringen vara med och springa. Andra startgrupp var för barn mellan 2-4 år och Rasmus var nog bland de 10 första i mål. Hade han bara ställt sig lite längre fram i starten så tror jag nästan att vår lille sprinter hade kommit först. Han ville dock inte stå längst fram av den anledning att han ville springa om så många som möjligt...:). Hugo däremot tog det lugnt och sprang väl en sisådär 10 meter innan han trappade ner och gick resterande del av banan. Solen vägrar släppa greppet om oss i år och vi klagar inte. Det var en riktigt, riktigt härligt sensommardag eller höstdag om ni så vill! Som sällskap hade vi så klart våra vänner i löparfamiljen och så lyckades vi också stöta ihop med våra Lanta-vänner och den andre Rasmus. Kul!

Alla grabbar, taggade innan start!

Det är slitsamt...

Trött... Det tar på krafterna att jobba. Efter att jag och smågrabbarna har haft en egen kväll med fredagsmys så tror jag att jag också kryper till kojs. Imorgon är en annan dag...

Förresten, tack till min mamma och pappa för blommorna på födelsedagen! Dom planterades idag på eftermiddagen och var precis vad vi behövde för att muntra upp uteplatsen så här på höstkvisten.

Tisdagsstatus

Fruktansvärd natt, sovmorgon, lyx att få följa med stora grabben till förskolan (jag som aldrig är där nuförtiden), löptur och nu innemys med febrig liten kille. Ikväll hoppas vi på riktigt kunna fira makens nya framtid! Efter att jag har fått göra ett sent eftermiddagspass på jobbet då...

Gutenmorgen, godmorning and aufwiedersen

I helgen har vi verkligen haft hjärngympa här hemma. Med en tyska, en engelsman och en tvåspråkig grabb på besök så har vi börjat tänka på engelska men även prata med andra människor på tunnelbanan på, ...ja, just det engelska. Kom på mig själv över att jag konverserade med en tjej på tunnelbanan på engelska och när jag väl kom på det så kunde jag ju inte direkt byta över till svenska... Egentligen har det varit en ganska lugn helg men på något vis så känner vi oss ändå totalt överkörda av trötthet. Det måste vara just det där med att prata och tänka på ett annat språk hela tiden (är helt enkelt inte vana längre). Till vår stora lycka så lekte grabbarna jättebra med varandra trots att dom inte riktigt förstår varandra. Eller, jo det tror jag faktiskt att dom gjorde ganska bra. Kroppspråk och att prata sitt eget språk funkade alldeles utmärkt och i slutet av helgen så räknade både Rasmus och Hugo på engelska för fulla muggar. Dessutom är ju faktiskt tyska och svenska ord ganska lika ibland.

Äppelpaus i Hagaparken.

Att jag är en strukturerad och planerande människa underlättade nog den här helgen och imponerade på våra gäster. Vi hade gjort listor i förväg på alla måltider och all mat var inhandlad redan innan dom kom. På så sätt hade vi tid att bara umgås och slapp springa till affären titt som tätt, stå i köket hela tiden och klura på vad vi skulle äta. Skönt!

Promenad på Skansen.

Fredagen börjades utan mig med ett besök i Mulle Meck parken. Att förklara på engelska vem Mulle Meck är kan ju vara svårt så vi fick googla upp namnet på både engelska och tyska. Verkar dock inte vara någon internationell kille den där Mullen för dom hade ingen aning om vem han var:).

Vänner.

På lördagen blev den en skön långfrukost och sedan dags för sightseeing. Ibland är det bra att ha gäster utifrån så att man får se Stockholm på ett mer turistigt sätt. Vi vandrade i Gamla Stan och tog sedan båten över till Djurgården för ett besök på Skansen. Tänk att vi fortfarande hade turen att få njuta av en sommarhelg med värme och sol.

Precis som förr.

På söndagen så blev det en promenad i Hagaparken och sedan fick dom vuxna gästerna lite egentid ute på stan medan Luca stannade och lekte hemma hos oss. Då kunde jag och maken passa på att ta en välbehövlig powernap:). Vi har haft en toppenhelg med våra Koh Lanta vänner (som vi haft turen att träffa under båda våra långvistelser) och till våren får vi allt ta och sätta oss på flyget till Wiesbaden. Rasmus grät i morse när dom hade åkt så det måste vara ett mycket gott betyg.

Det börjar bli höstigt. 

Nytillskottet

För ett tag sedan fick grabbarna dom här fina tröjorna av faster Maja och Gabriel. En stor överraskning och tänk att en första liten kusin ska komma till världen! Det blir spännande och att det är en liten bebis i magen är förstås lite konstigt att förstå...

Grattis till blivande föräldrarna!

Ett år äldre, ett år visare...

Jag bjuder på en morgonbild.

Då var det dags att fylla ett år äldre. Det är härligt med födelsedagar. Särskilt nu när man har barn och ser hur det lyser i ögonen på dom av alla förberedelser, tårta och paketöppning. Allt började med frukost på sängen. Nåväl, allt var inte frid och fröjd... grabbarna bråkade ganska rejält när tårtan skulle dekoreras och mamma som skulle få sovmorgon fick dra en kudde över huvudet. Maken imponerade stort och bakade för första gången en födelsedagstårta helt från grunden (sockerkaksbotten och alla egenkomponerade fyllningar). God som bara den var den så det kan han få göra oftare.

Makens alldeles egen tårta med dekoration av sönerna.

När jag kom hem från jobbet så blev det långkokslasagne, verkligen en favorit. Min make vet vad jag gillar:)! och på det ännu mera tårta. Kvällen var tvungen att avslutas med ett löppass efter all denna tårta... Passar på att tacka för alla grattishälsningar, sms, telefonsamtal, paket och annat. Det värmer att ni tänker på en numera 32-åring.

Tårtor på löpande band

Kvällen har bestått av familjebak. Jag hoppas att mina kollegor uppskattar tårtan imorgon:). Resterande delar av familjen har bakat överaskningstårtor till mig imorgon. Det blir mycket tårtätning...

Idrottens dag

Idag var det premiär för Idrottens dag i Hagaparken. Bäddat för fest med andra ord och det var klart av vi skulle dit. Mötte upp delar utav familjen S/N för en heldag med mycket sport, bus och lek. Det var helt klart ett utav de bästa evenemang som vi varit på. Tänkte först att det kanske inte skulle vara så anpassat till mindre barn men alla grabbarna röjde på och kunde testa det mesta. Många idrotter var representerade och grabbarna testade bland annat tennis, ishockey, kast med mycket stor boll, bamsegympa och höjdhopp.

Allt började dock med Prins Daniels lopp. Det var ett 800 meters lopp runt parken för alla barn. Nåväl, egentligen låg väl åldersgränsen född -07 men både Rasmus och Hilding har ju det där med löpning i generna:)... så vi anmälde dom och dom klarade det alldeles galant.

Något uppspelta löpare innan start.

Rasmus sprang hela sträckan vilket var imponerande och pappa hade nog lite svårt att hänga med ibland:). Det var en trött, glad och nöjd grabb som kom i mål och fick sin allra första egna guldmedalj.

På språng.

Prins Daniel var ju också med på ett hörn så klart.

Kyssa guldmedaljen måste man ju när man har gjort sig sååå förtjänt av den.

Det där med skridskor var lite svårt men kul. Särskilt när minsta storlek var 32...

Dom här passar visst mig...

Dags för att hoppa på höjden.

Ikväll vid nattning så frågade jag Rasmus vad som var roligast om han fick välja. Springa, helt klart! Jaha, då var det bara att anmäla till nästa lopp:) kanske blir det topploppet om två veckor men det är ju bara 200 meter och inte gratis... 

Vi längtar redan till nästa år och hoppas verkligen att det här evenemanget blir återkommande!

Besviken...

...på mig själv. Kanske inte så mycket på själva tiden utan mer hur jag sumpade allt som jag hade planerat, vilket ledde till riktigt dålig uppladdning och dåligt lopp. För att komma ihåg till nästa gång...;

Bästa hejarklacken innan loppet.

1) Ställ dig inte i toalettkön när det är 35 min kvar till start. Resulterade att jag kom till start fem minuter innan vi skulle starta och hamnade längst bak i startfältet. Längst bak innebar i sin tur att tempot gick i snigelfart första kilometern (tyckte jag).

2) Ett resultat av nr 1 blev att jag på den andra kilometern blev stressad och ökade tempot alldeles för mycket. Jag som hade lovat mig själv att köra mitt eget race.

3) Drick inte en massa vatten samma dag som det är lopp om du inte gör det annars... Visst det var flera timmar kvar till start men efter tre kilometer fick jag håll. Den höll i sig ända till kilometer nr 8...

Obligatorisk lyckospark.

Hela loppet var jättesegt och det kändes som om jag blev omsprungen hela tiden. Men trots att jag var nära att ge upp så höll jag i ända in i mål. Och trots att min gps strulade och jag inte fick en enda riktig mellantid så blev sluttiden 52.24. Vädret kanske inte var optimalt för löpning och gjorde nog sitt. Solen gassade och inte en endaste liten vindpust. Temperaturen mätte nog nästan över de 24 utlovade...

Nu var det i alla fall gjort! Målet som jag har haft hela 2013 att springa tjejmilen på under 55 min (visst det sänktes ju lite under tiden). Målet för nästa år är redan satt:) då ska jag under 50 och så är det bara!

Genomfört lopp och träffade på gamla Lanta kompisen Petra.

Uppladdning

Imorgon smäller det. Yihoo! Heja på nummer 3596. Just nu håller jag på att ladda. Pasta till middag och mineralvatten till fotbollslandskampen:). Rasmus kom imorse när jag sov och gav mig en stor puss.

-Mamma, vet du varför du fick en extra puss nu?

-Nej?

-För att du ska springa extra snabbt imorgon.

Tack gulleplutten!!! Helst av allt så hade han velat springa med men vi har förklarat att det bara är tjejer som får springa. Resten av familjen får nöja sig med att vara hejarklack:).

Dags att ta steget...

Nu är det dags! Både jag och mannen har jobbat hårt en tid nu för att få allt klart. Idag lanseras min alldeles egna hemsida och jag blir egenföretagare. Det känns STORT, spännande, kul och pirrigt!!! I helgen får vi fira... men först ska jag springa tjejmilen på rekordtid:). Gå gärna in och kolla

www.malenawallenberg.se

Wish me luck!

Drömmen om att bli stor

Konversation med 2-åringen imorses när vi ligger i sängen;

- Godmorgon mamma nu är jag stor.

- Jaha, varför det?

- Jag får gå till tandläkaren...

Så var det med den saken. När man får gå till tandläkaren då klassas man som stor för där har ju storebror varit. Dessutom fick han då en åtråvärd tandborste. Jag tror dock att lillplutten får vänta ett tag till på att bli stor. Tandläkartiden brukar inte dimpa ner i brevlådan förrän runt treårsåldern om jag minns rätt. Skönt tycker jag för då får jag behålla min lille kille ett tag till:).

Livskvalité

Det kan vara så lite som förgyller vardagen. Till exempel så var dagens kvällspromenad ett sådant tillfälle. Solen sken, luften var skönt krispig och hela familjen var samlad. På bara en timme laddades jag med massor av ny härlig energi!

Det gäller att ta vara på guldkornen och göra dom till riktiga guldklimpar. Nu laddar vi järnet inför hösten. Jag älskar verkligen när luften är sådär härligt frisk som den bara kan vara när hösten närmar sig.

Besöksdag

Och där försvann sommaren och värmen. 14 grader, visserligen sol men kyla i luften som gjorde att fingrarna blev iskalla. Ånej... ångestframkallande. Dags att ladda med fingervantar och mössa. På lekparken idag hade till och med någon tagit på sitt barn overall, vilket jag kan känna var lite överdrivet... Vad ska ungen ha på sig när det är 15 minus grader då undrar jag? På förmiddagen underhölls grabbarna av moster Carro som efter lunch tog tåget upp till Gävle.

Studier i hur ekollon ser ut.

På eftermiddagen dök efterlängtade men något oväntade mormor och morfar upp. Dom hade varit i Trosa i helgen och tyckte att det var alldeles för nära för att inte få titta förbi:). Grabbarna blev överlyckliga och gästerna stannade både för eftermiddagsfika och middag. 

Lite lek hann dom också med och kast med liten kula. Vissa kulor fick letas i rabatterna...

Hugo länsade vinbärsbuskarna på de allra sista bären.

...och då var helgen slut igen för den här gången. Imorgon ska jag in till storstan för kurs. Det händer inte så ofta att man har vägarna förbi city nuförtiden när man jobbar och bor i förorten. Ska bli kul och så kanske jag hinner titta förbi Zara för att uppdatera min jobbgarderob (välbehövligt...).