Några kängor till KL

Dom två första dagarna har ju varit helt fantastiska här i KL. Dag tre började sämre. Själv vaknade jag med begynnande halsont och en kropp som kändes som ett asplöv. Fick sova lite efter frukost och efter en ipren i  kroppen bestämde vi oss för att försöka ta oss till Menara Tower (TV-tornet). Kände mig fortfarande hängig men det är väl bara att bita i det sura äpplet för imorgon kanske man är totalt sängliggande.

Pysselstund på Hard Rock cafe

Tog oss till parken utanför Menara men när vi letade efter ingången så började det att fullkomligt ösregna. Hittade en taxikur där vi kunde gömma oss undan regnet och tänkte att det snart går över men nej, det gjorde det inte... Tur för oss att vi stod precis vid en massa taxibilar:). Bestämde oss för att hoppa tornet så länge och istället käka lunch på Hard Rock café (som fått många fina recensioner på nätet). Tog en taxi ca 50 meter bort. Kan tyckas konstigt men annars hade vi varit riktigt dyngsura... Lunchen på Hard Rock var väl helt okej men inget wow. Det som däremot var toppen var att det var sjukt barnvänligt. Första måltiden på länge som vi verkligen kunde njuta. Grabbarna fick kritor på en gång så de kunde måla och ballonger att leka med. Barnvänlig meny och mycket trevlig personal så stort plus för allt det. Maten var god som sagt men inget extraordinärt. Däremot gillades chokladmoussen enormt!!!

Grymma desserter på HR.

Efter lunchen regnade det fortfarande så vi begav oss återigen till Berjayas köpcentrum. Hann ju inte riktigt kolla in det igår men nu blev det lite shopping också. En ny necessär till mig (då min gamla hade möglat upp i Thailand där allt verkar mögla...) och några t-shirts till maken. 

Ganska lätt att villa bort sig bland alla våningar och avdelningar...

När vi kom ut från shoppingen så hade det äntligen slutat regna så vi tog en promenad bort mot TV-tornet. En häftig utsikt med sina 421 meter upp i luften men grabbarna började bli trötta så det var ganska gnälligt och svårt att njuta...

Menara Tower.

Jag kan säga att resa med barn i storstad inte alltid är så himla lätt. Särskilt inte när det kommer till mat. Sorry, men ni kommer nog inte få några glänsande rapporter om hur gott det malaysiska köket är... Har haft svårt att hitta några restauranger att sitta i förutom alla snabbmatsställen på köpcentrumen eller små gatustånd där kidsen inte alls gillar maten. Då är det faktiskt tur att det finns donken ibland som en räddare i nöden...

Häftig vy då skyskraporna helt plötsligt känns små.

Och så kom då några riktiga minus till KL som stad...

1) Att åka kommunalt. Visst, det finns mängder av olika transportsätt som är snabba och smidiga på många sätt och vis men INTE när man har barn. Att det finns hiss eller rulltrappa på stationerna är väldigt sällsynt vilket gör att man får bära vagnen i trapporna. Väldigt jobbigt och bökigt.

2) ...när vi väl är inne på minus nummer ett så kommer minus nummer två lägligt. Människorna. Visst, vi har träffat en del trevliga malaysier men det är faktiskt väldigt många som är väldigt otrevliga. Nu är vi väldigt vana vid den thailändska vänligheten men som ett exempel så kan jag säga att vi släpade vagnarna i otaliga trappor idag och endast EN gång fick vi hjälp. Frågar man om något är dom dessutom oftast ganska otrevliga. 

En bit av KL uppifrån.

Måste bara nämna en sak till som faktiskt är ganska rolig här:). När vi är ute och går, och detta har hänt varje dag hittills flera gånger om dagen, så får vi frågan om grabbarna är tvillingar. Alla verkar tycka att dom är väldigt lika. Vi har utnyttjat det genom att säga att Rasmus är under tre år på alla aktiviteter eftersom det börjar kosta pengar när man är över tre:)...