Vägen till skolan, mycket att titta på...
Veckans schema hänger på vägen...
Tom skolgård innan klockan ringer ut...
Här finns både lekstuga, affär, café och sandlåda, allt i skugga så klart...
På fjärilen håller alla förskolebarn till...
Avslutningssången är sjungen och barnen strömmar ut...
Att gå på svensk förskola i Thailand är ett privilegium anser jag.
Gruppen består som mest av 12 barn.
Engelska och thailändska finns på schemat vilket gör att vi får höra sånger på flera språk här hemma.
All mat är lagad från grunden och all mat är god.
Utöver dessa stöttepelare som jag vet många föräldrar hemma i Sverige stöter och blöter så är vi också mycket nöjda med förskolan därför att Rasmus lär sig bokstäver, att räkna, sjunga, rimma och rita. Att spela dramapjäser kan vara något utav det bästa han vet, det, tillsammans med billeken ute på gården. Detta har ju så klart att göra med väldigt engagerad personal (tack mamma!!!).
Informationen är väldigt bra. På nätet kan vi föräldrar dels läsa veckobrev om vad barnen har gjort samt se bilder från veckan som gått. På anslagstavlan ser man upplägget för veckan och vad man som förälder behöver tänka på.
Gissa om jag har ångest inför hemkomst och förskoleplats i Sverige eftersom detta är ljusår från det vi tidigare upplevt. Hur gör man? Hur väljer man rätt? Jag tycker att jag har ganska låga krav. Vill att mina barn ska må bra, att personalen bryr sig om dom och engagerar sig (med det kommer allt annat, tror jag). Dessutom vill jag bli informerad om vad som hänt och hur dagen har varit.