Hyllning till Hugo

För ett år sedan idag var faktiskt inte Hugo född än. Det var knappt att han hade gjort sig till känna att han ville ut till oss. När han väl bestämde sig gick det snabbt. Det här året har gått nästan lika snabbt. Från att bara vilja ha mystid till att vilja ha mycket bustid men också en del mystid fortfarande:). Han har blivit en stor kille men utan tänder och fortfarande utan att ha knäckt nöten om hur man går själv. Igår tog han faktiskt ett steg från att stå själv på golvet och flytta en fot framåt men det räknas väl inte:). 

Hugo är en bestämd ung herre som vet vad han vill och som gärna retas lite extra med storebror när han får tillfälle men han leker också väldigt bra själv. Ibland hör man hur det kokas i kastruller och provsmakas i grytor på Rasmus rum. Då är det Hugo som är i farten och lagar mat. Andra gånger hör man hur han kör bil genom hela lägenheten och brummar på själv under långa stunder. Han har kommit på hur man tar sig upp på brorsans Volvo och kan köra den själv. Gå-vagnen susar också förbi men när det blir stopp så blir det stopp. 

Vår lille grabb älskar att kramas, pussas och bara mysa. Han är också en baddare på att simma i badkaret och kastar sig gärna orädd i vattnet. Om Hugo får välja så blir det spagetti och köttfärssås till middag så det får vi ha dagen till ära idag. En riktig pratkvarn är han och tillsammans med brorsan verkar dom hittat på ett eget kodspråk som båda gillar och ingen annan förstår:).

Detta är vår lilla-stora 1 åring!