Brännbollsyran

Det finns ett happening i Umeå som man inte får missa om man bor/är infödd i staden, Världens största brännbollsturnering! Den som vinner blir så klart världsmästare och i Björkarnas stad är det en stor ära. Det spelas nästan brännboll året om och folk är som galna i denna sport. Min make har varit med i samma lag (På Bana 1) sedan han hade åldern inne men dom är inget träningslag:). Gruppspelet gick av stapeln på fredagen och då gick dom lätt vidare. Eftersom det började regna precis när dom skulle börja spela så missade jag och grabbarna dom matcherna. Vi tog igen det på lördagen då slutspelet började och vi fick en heldag på ängarna.

Viktigt med full picknick-korg för hungriga magar och ibland otåliga barn.

Jag gillar dom här två lirarna som satt och mös i solen.

Brännbollsturneringen är en folkfest som brukar bjuda på många spektakel. I år hade vi riktig tur med vädret som annars kan bjuda på både regn, snö och blåst. Vi fick en strålande dag i solen.

Rasmus och Klara hejar på sina pappor. Hejar-ramsorna löd, heja pappa, heja på bana 1, heja Jesper friskt humör det är det som susen gör:).

Folkfest och folkvimmel.

"På Bana 1" storskrällde i år och det var riktigt kul. Även fast dom brukar ligga med som seedat lag  och gå hyfsat långt så var det nog ingen som trodde på en finalplats. Tillslut blev det en hedersvärd 2:a plats! Innan finalen hade jag skjutsat ut två trötta killar till farmor och farfar i båten och hann precis tillbaka i tid.

Hörselskydd kan vara bra att ha med då musiken stundtals kan vara ganska hög.

Klara, Rasmus, Stora-Hugo och Lilla-Hugo har flockats kring popcornpåsen. Ibland är det bra att ha lite snabb energi i bakfickan:).

Dags för final!

Rasmus var ganska stolt över att han fick träffa några poliser på området. Han gick fram och sa hej och sedan pratade dom lite med honom. Oj så coolt det kan vara för en 3-åring:). 

På Bana 1, bästa placering någonsin i brännbollscupen.

Det blev en ganska sen eftermiddag på ängarna som nästan övergick till kväll. Eftersom vi var barnfria så blev det sedan grillning hos vänner och efter att ha sett Loreen vinna Eurovision så cyklade vi ner en sväng på stan. Man kan verkligen få flashbacks från den ljuva universitetstiden. Umeå är ju cyklarnas stad och det är så himla härligt att cykla mitt i natten när det är ljust ute. När vi cyklade ut vid tolv så började det mörkna lite grann och när vi sedan trampade hemåt vid två så var solen på väg upp. Helt magiskt och energigivande!

Halv tre på natten och ljust ute!

Nu laddar vi för en låååång bilresa hem i kväll och så skickar vi massor av kramar till alla underbara mammor där ute. Fast särskilt till min allra bästa mamma så klart!!!