Insåg precis att det var ett bra tag sedan jag bloggade. Ja, ni vet... det här med att livet kommer emellan liksom. Att hinna med jobb, familj, träning och vänner tar tid. Trots att jag har en hemmaman just nu som sköter hämtning, lämning, disk, städ, tvätt och alla andra måsten så är det svårt med tiden.
I helgen var det tänkt att det skulle bli löpfest. Moster Carro kom upp och vi skulle springa tjejmilen. Jag kan inte påstå att jag tränat så mycket inför det eftersom styrketräningen har haft mitt fokus men det skulle ändå bli kul. Började dock med halsont i början på veckan som sedan spred sig till en riktig förkylning och förlamande trötthet. Ingen tjejmil för mig med andra ord. Syrran fick däremot förmånen att bli uppgraderad från startgrupp 7 till startgrupp 1 i och med min walkover.
Jag och grabbarna fick nöja oss med att vara hejarklack och tur var det att syrran startade i grupp ett för strax efter målgång öppnade sig himlen och värsta skyfallet bröt ut.
På kvällen skulle jag bli utbjuden på födelsedagsmiddag men med tanke på hur kroppen kändes så var det inte riktigt värt en kväll ute. Vi får skjuta på den middagen, eller hur?!
|
Bästa vännerna hann hänga en stund innan start. |
|
Kolla in det här fina paret:) |
|
En ganska cool grabb. |
|
Hejarklack. |
|
Syrran sprang så snabbt så hon blev alldeles suddig:) |
|
Färdighejat! |
|
Moster Carro och grabbarna. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar