Just nu har vi en väldigt arg sexåring här hemma som dränerar oss på energi. Fasen består i att bli arg som ett bi och få ögon som svartnar för det mesta. Det är så trist med bestraffningar hit och "då får du inte det" dit. Känner oss som två stycken urlakade sillar stundtals... Så säg att det är en period, en övergångsfas, en utvecklingsperiod *suck*...
Vår treåring har gått från att vara totalt orädd och trippa runt här hemma mitt i natten alldeles själv till att från en dag till en annan blivit totalt mörkrädd. Han vågar inte ens gå på toaletten själv mitt på dagen utan vi måste följa med och tända lampan. Är det också en fas? Helt plötsligt har han kanske blivit medveten? Idag vågade han inte gå in på toaletten för han trodde att det var en liten hund i en hink på golvet. Vi var tvungna att vända på hinken två gånger innan han kunde gå in...
Ja ni hör ju. Allt är inte bara en dans på rosor här nere:) Själv blev jag totaldeprimerad när jag ställde mig på vågen härom dagen (ja jag vet, jag ska inte ställa mig där). Har gått upp 2 kg sedan jag kom hit. Då har jag ändå tränat extremt mycket mer än hemma och vi äter mindre och nyttigare. Känns inte det deprimerande om något... Fast det roliga är ju att midjemåttet har minskat med tre centimeter och det känns lite viktigare:) Hellre muskler och omfördelning... Maken har minskat sex centimeter runt midjan (det ni...!) och gått ner ett antal kilon (han hade ju lite mer att ta av från början, haha). Jag lovar att jag ska ta en riktigt bra bild någon dag så ni får se.
Jag nämnde ju tidigare att det är riktigt varmt här nu. Mitt på dagen ägnar vi oss helst åt inomhusaktiviteter i AC. Kortspel har blivit en stor favorit bland grabbarna och skitgubbe/vändtia (kärt barn har många namn) samt Uno är det som spelas mest. Hugo har nästan blivit duktigare än storebrorsan på att hålla koll på siffrorna så det märks att övning ger färdighet. Runt fyratiden brukar det vara lagom att gå ner på stranden igen och nu har vågorna äntligen kommit tillbaka så att vi kan surfa!!!
Vi har också en liten tonåring här hemma om det ger er någon tröst 😉.
SvaraRaderaHahha, ja jag vet det är inte bara vi som har dom problemen:) Det är bara det att han blir så ARG... Våra små tonåringar får ta och träffas snart när vi kommer hem!!! Kram
SvaraRaderaDet tycker jag!
SvaraRadera