Vi har det ganska fint!:) Trodde att nio dagar på Perhentien kanske skulle vara i längsta laget men livet är verkligen fantastiskt här och tiden går lite för fort... Vi har hunnit med en båtutflykt till några små närliggande öar. Första snorklingsstället där var magiskt och som att simma i ett akvarium. Hugo var väldigt sugen på att åka tillbaka dit så snabbt som bara möjligt.
Vi har också gjort några promenader bort till Sharkpoint för att få möjlighet att snorkla med hajar. Idag såg vi en riktigt stor (och några mindre). Tror nog att den stora var ungefär två meter lång och Rasmus var väldigt nöjd över sitt hajspan. Några sköldpaddor har vi också fått se även om det inte alls är som det var på Lankayan.
Annars njuter vi av sovmorgon, långfrukostar, god mat på vår restaurang (alla andra vi testat har varit dålig malaysisk...), salta bad, strandhäng, umgänge och kortspel på kvällarna. Fint ska det va!:)
Det enda som stör i idyllen var en incident som skedde igår. Jag låg på stranden och helt plötsligt blir det ett himla liv. En kille kommer springande i full galopp och hans tjej skriker så det låter som om hon ska dö. Efter killen kommer ett helt gäng av malaysiska killar. En kille har något batongliknande och resterande kastar riktigt stora stenar mot killen som flyr. Jag vågar inte tänka på vad som hänt om dom hade träffat honom med en sten eller fått tag på honom... Som tur var lyckades dom inte träffa honom och han kunde fly ut i vattnet. Men det var verkligen riktigt otäckt... Vad han än hade gjort så kändes inte stening som ett riktigt okej sätt att straffa honom. Usch och fy för sådana värderingar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar